onsdag 5 oktober 2016

Kämpar

Såg en pjäs igår med student från Stockholms dramatiska högskola. Den hette Bäst före barnet och handlade om en nyexaminerad psykolog som började jobba på Barn och Ungdoms psykiatrin. Han skulle hjälpa en liten tjej som hette Klara. Hon talade inte. Sen handlade pjäsen om den här psykologens egna demoner. Den var bra gestaltad och bra scenerier med dans, schysst ljussättning och snygga projektioner.

Efter det såg jag en så underbar film. Granatäpplets färg hette den och regissören till filmen hette Sergej Paradjanov. Det var inget narrativ i filmen och ingen dialog utan bilder med fast kamera som var komponerade som konstverk. Den var underbar!

Jag förbereder mig för att gå och träna idag. Jag ska köra ett ordentligt pass på löpbandet med motlut och intervaller. Jag har ätit en stabil frukost inför det. Igår frossade jag men det ska jag inte göra om. Jag ska söka hjälp hos dietist med mina matproblem. Jag tror fortfarande inte på att en gastric bypass är lösningen för just mig. Jag ska försöka gå ner på egen hand utan operation.

Jag känner mig lite misslyckad och att jag bara är en börda för samhället. Jag kostar ju massor med pengar för att jag är psykisk sjuk. Men å andra sidan är det ju därför man betalar skatt så att de sjuka ska kunna klara sig när de inte kan jobba. Jag bidrar ju ändå till samhällsekonomin när jag betalar hyra och handlar mat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag publicerar din kommentar efter att ha läst den. Your comment will be published after I have read it.