Jobb

Känner mig alltid som mest kreativ på morgonen. Jag tog en dusch Jag har möte hos min behandlare och tänkte göra mig fin tills då. Sminka mig och sätta på mig rena kläder. Sen kommer boendestödjaren och då måste jag städat lite innan för här ser ut som en upp och ner vänd rövarkula. Dessutom har jag tvättid så det är lite att pyssla med idag. Tänkte försöka klämma in lite träning också.


Vill verkligen ha ett jobb. Men jag måste vara realistisk. Jag tror inte jag skulle klara att jobba heltid som läget är nu. Det kanske är klokt att börja med sysselsättning några timmar i veckan till att börja med. Men jag känner att jag mår sämre när jag inte har något arbete. Självkänslan sjunker lite. Nuförtiden är det ju mycket fokus på att man ska göra karriär och vara så lyckad. Men hur man är ska väl vara minst lika viktigt som vad man gör. Det tycker jag i varje fall.

Jag ska sälja en lampa på blocket idag. Hoppas jag får den såld. Undrar om jag passar i lila ögonskugga. Har en palett hemma. Ska pröva.

Boken och filmen har jag inte tänkt på så mycket men jag ska ta upp det igen.

Power

Det känns som att kraften är stark i mig idag. Det känns även som om att någon som vill mig väl sänder en massa positiva tankar.Försätt gärna med det, kära du.

Jag har mens. Tänk vad ni killar är lyckligt lottade som inte blöder ca en vecka i månaden. Man svullnar oftast upp lite och känner sig allmänt ofräsch även fast man byter skydd ofta. Jag fick min första mens när jag var 13 år och gick i sjuan. Då har jag alltså haft dess månatliga blödningar är närmare 22 år.och det lär väl bli i minst tio år till innan man hamnar i klimakteriet.

Jag har bott i min lägenhet i ett och ett halvt år och betalat varje hyra i tid så jag lär väl inte bli vräkt. Inga grannar har heller klagat. Jag har haft fest en gång typ och då satte jag upp en lapp i hissen och förvarnade. Vet att grannar är mest känsliga för ljud och jag brukar inte duscha eller diska mitt i natten. Jag hoppas verkligen inte att jag blir hemlös. Det skulle vara strået som knäckte kamelens rygg. Vad skulle jag göra då? Sitta på Götgatan och lalla med en pappersmugg? Nä jag skulle nog sälja Situation Stockholm om jag klarade av att stå upprätt länge min övervikt gör att jag har lite svårt för att stå. Jag skulle nog alltid klara mig. Även om jag blev hemlös.

Här är mina föräldrar Kersti och Thomas 1992

Kroppen

Ska gå ut och gå en runda tänkte jag. Jag har märkt att jag mår bättre av att vara ute och röra mig bland folk. Sen har jag märkt att jag blir lyckligare av att äta sushi. Jag mår alla fall bättre de dagar jag gjort det. Det är ju mycket socker i riset men protein och nyttigheter i fisken. Sen blir man inte så proppmätt heller om man äter en elva bitars sushi.

Jag var hemma igår och kollade på My 600 lbs life om folk som blivit riktigt feta och knappt kan gå. Jag är rädd för att jag ska bli så. Jag är ju med tanke på min vikt ändå ganska så rörlig. Men fortsätter jag gå upp så kanske det slutar med att jag bara ligger i en säng och käkar hela dagarna. Nej huwa så får det inte bli.

Häromdagen köpte jag en bikini. Den är rejäl och täcker fetmagen och lyfter bysten så man ser riktigt skaplig ut. Blondinbella skrev på sin sida att man skulle ta sin kropp och en bikini då får man den perfekta bikinikroppen. Det tycker jag var bra. Jag tycker Blondinbella är bra hon kan hantera kritik på ett bra sätt. Hon får ju rätt många minst sagt syrliga kommentarer.  Jag köpte hennes schampoo och duschcreme och schampoot var inte så drygt som jag trodde men håret höll sig däremot rent länge. Duschcremen luktade gott och man kände sig fräsch.

Jag vet fortfarande inte om jag ska göra en gastric bypass. Problemet är att jag känner mig själv och är osäker på om jag kommer kunna att hålla det här strikta mattiderna. Tror man ska äta 6-7 ggr om dagen och då får man inte dricka något vatten medan man äter. Sen måste man  ta närings och kost tillskott i pillerform. Jag skulle nog inte komma ihåg och ta medicinen. Då kan man få svåra bristsjukdomar. Sen är jag orolig för alla komplikationer också. Jag vet att det har förändrat mångas liv till det bättre och att de flesta inte har några problem. Men jag vet inte. Jag måste fundera lite till.

Loppisen

Då var man i alla fall 500 kronor rikare efter loppisen. Jag hade hoppats på mer men det verkar mest som om folk mest är roade av att gå runt och kolla. Jag kände mig rätt så bekväm i rollen som säljare. Jag satt ett ganska så högt utgångs pris så fick de pruta. Det är ju lite det som är grejen med loppis!

Hon som sålde bredvid mig sålde mest märkesporslin och sa att det gick lite trögt med försäljningen. Det var många som sålde lite finare grejer. En hade klätt ut sig till my little pony. Han hade ett cos play bord. Det var trevligt att småprata lite och umgås med främlingar. Jag kommer säkert att göra om det. Nån gång i framtiden.

Det var svinjobbigt att släpa alla grejer på tunnelbanan. Jag skrek och svor och folk kollade konstigt. Men jag klarade det i alla fall. Saker jag sålde var, en plåtlåda med änglar på ovansidan. en glaskupa, ett krucifix, lp skivor, dvd skivor, en bur, en låda med sphinx på, ett cigarett etui osv.

Jag säljer på loppis

Om döden

Ingen vet med säkerhet vad som händer efter döden. Jag kommer bli besviken om det är som i film det vill säga att man spelar schack med döden och åker över floden Styx. Nej jag vill uppleva något alldeles särskilt. Men än är det tid kvar.

Ny outfit

Misslyckanden

Då var det kokta fläsket stekt och man har hamnat hos kronofogden. Det kunde ju vart värre. Jag kunde t ex ha blivit vräkt. Det har jag ju inte blivit peppar peppar. Jag har misslyckats med många saker i mitt liv. Min vikt till att börja med. Jag vägde för tio år sedan 76 kg och nu väger jag 168 kg. Jag kan inte skylla allt på psykmedicinerna men de har ju bidragit till att jag för varje år gått upp i snitt tio kg.


Min ekonomi har jag också misslyckas med. Jag behöver väl inte gå in närmre på det. Mina studier har jag också misslyckats med jag har försökt påbörja mitt c-uppsats arbete i Filmvetenskap 10 gånger minst. För att inte tala om personliga relationer. Det känns skönt att skriva ned dessa saker man misslyckats med och skicka ut i cyberspace. För då har man bekräftat dessa misslyckanden och kan gå vidare. Men jag är inte misslyckad. Jag har ju lyckats med bloggen och har en liten skara läsare som kommer tillbaka. Nu har jag inte rätt i allt det jag säger. Men bloggen går väl mest ut på att jag ventilerar känslor och tankar. Kanske känner folk igen sig.

Experience

 Jag drömde att min pappa dog i en båtolycka och jag blev väldigt ledsen i drömmen. Min pappa är min närmaste anhörig Jag skulle bli väldigt ledsen om han dog även om han blev 100 år och stilla somnade in i sömnen.

Till alla dom som går ut på krogen och blir fulla och tror att dem har gjort bort sig vill jag säga att det inte är någon fara. Så länge man inte avslöjar hemligheter om folk. Till exempel börja ställa sig upp i ett sällskap och säga: "Du Anna var ju otrogen med Stefan förra veckan" när Annas kille sitter där. Då har man gjort bort sig. Jag har varit ute på krogen många gånger och blivit utslängd för att jag var för full, Fast det var ett tag sedan nu. Jag försöker dricka måttligt. Igår tog jag en öl på Exit och sen gick jag hem. Sen tänkte jag på en annan sak om någon berättar att den haft sex med någon. Döm inte! Nu låter jag som ett orakel men jag är trots allt 35 år och har lite livserfarenhet som jag vill dela med mig av.

Just det på lördag den 27 juni ska jag vara med på loppisen på Blasieholmen. Det är mellan 11-15. De är många fler än jag som säljer saker. Jag kommer mest sälja dvd och vinylskivor. Kom gärna förbi!

Lyckad

Mitt hår är riktigt tjock men nu har jag fått som en dreadlock i bakhuvudet. Vad ska jag göra med den? Det är en riktig tova som inte går att kamma ut. Ska jag klippa av den? Går den att lösa upp med massa inpackning?

Jag tänkte på en sak. Jag tycker inte om när någon annan eller en själv för den delen kallar någon för misslyckad. Ingen är misslyckad. Inte ens en hemlös som har förlorat allt är misslyckad. Antingen har personen sökt hjälp och inte fått den eller så har den inte sökt och skaffat sitt dagliga bröd på andra sätt.  Det kan visa sig efter den hemlösas död att man hittade fem miljoner kronor i dödsboet. Däremot kan man leva ett liv av olika svårighetsdrag. Vissa har det lätt och andra har det svårt. Som tur är finns det mycket empati i denna värld för alla dom som har det svårt. Men till och med den som lever det lätt, är rik och frisk kommer inte ifrån att drabbas av någon form av tragedi någon gång under sitt liv. Steve Jobs som hade hur mycket pengar som helst efter ett framgångsrikt yrkesliv drabbades av cancer och det kunde han inte köpa sig fri ifrån.Nej ingen är misslyckad. Man kan ha misslyckats med många olika saker men för det är man inte misslyckad.

Idag misslyckades jag med ett par saker men jag skrev det här blogginlägget i varje fall.

En måndag i juni

Idag var jag hos min budget och skuldrådgivare och vi gjorde tillsammans en ansökan till Kronofogden om skuldsanering. Jag hade skrivit ett personligt brev där jag förklarade vad som hänt. Hur jag tappar omdömet när jag blir sjuk och spenderar. Jag tycker att det är mycket olyckligt och nästan pinsamt att jag inte klarar att sköta min ekonomi. Men nu är det som det. Jag får börja om från början den dag jag blir skuldfri.

Jo jag var och tränade och det blev en halvtimmes gång i olika lutning och snabbhet. Blev riktigt svettig. Jag ska gå och träna imorgon också tänkte jag.

Jag får väl skylla mig själv när jag är utlämnande på internet men när folk som inte vet nåt om mig egentligen skickar hatmejl då blir man ju lätt störd. Jag tror jag kommer lägga ner min email adress. Eventuellt kanske jag lägger ner bloggen och öppnar en hemlig blogg dit kreti och pleti inte når. Men jag känner att om jag gör det då har ju hatarna vunnit. Jag vet att jag måste vara lite mer försiktig när jag skriver och skriva mer om vad jag har gjort och inte om vad jag ska göra. De flesta som kommenterar här verkar vara vettiga. Jag är glad att ni läser.

Göra en film

Jag ska göra en film i sommar. Den handlar om Galningen på Kungsholmen som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. 

Detta måste jag fixa: 

Hyra eller låna kamera 

Hyra ljudutrustning

Fotograf 

Ljudtekniker 

Lokal

Location

Skådespelare

Med mera. Listan kommer fyllas på. Till rollen som kvinnan på britsen söker jag en tjej i 20 års åldern. Som galningen söker jag en man 35-50 år. Maila gärna om ni vet nån eller vill vara med. 

Utsatt

Ska ta pendeltåget hem snart. Det var trevligt igår. Vi åt sill och drack nubbe till. Till huvudrätt åt vi laxsoppa. Till efterrätt jordgubbar och glass. Min moster var här. Hon har blivit så smal. Hon har gått ner 35 kg. Från 105 kg till 70 kg. Hon säger att det började när hon fick jobb i hemtjänsten och började gå mycket. Jag skulle aldrig klara att jobba i hemtjänsten nu med min kraftiga övervikt. Jag ska ju börja gymma och lägga om kosten. Tror att det kommer funka. 

Det är någon som skickar efter saker i mitt namn. Jag fick ett mail om att jag hade beställt en massa blöjor fast jag inte hade gjort det. På måndag går jag till polisen och tar ett snack med dem om det här hatmailen jag får och falska beställningarna jag får. Det är säkert inte mycket de kan göra. Men det känns bättre för mig om jag tar det här jobbiga vidare. Fattar inte varför man gör så! Har dem inget liv eller? 

Mår annars bra. Känner mig hel. 

Glad midsommar!

Det blev inget Mosebacke. Jag firar i mitt barndomshem med familjen istället. Jag ska på begäran ta bort den här statistikmätaren som syns på sidan. Fler kanske vill läsa då. Dock har jag statcounter som jag kollar rätt ofta men jag funderar på att ta bort det med. Jag tjänar inte en krona på bloggen och så kommer det förbli. Jag är ingen Blondinbella. Min blogg är liten för att jag är jag. Jag är ingen kändis inte heller normal.  Jag är Bea lite annorlunda och kanske för mycket. Glad midsommar! 

GYM

 

 

På måndag börjar jag träna på SATS i Farsta. I need to break out of an old routine. Det medlemskap jag har tecknat har bara uppsägningstid på en månad så det är alltså ingen bindningstid. Man betalar 395 kr i månaden för det. Jag tänkte ge det tre månader och händer det då inget med min fysik och form så slutar jag. Jag tänkte träna två gånger i veckan. Ska få hjälp av personlig tränare. Hoppas det går bättre än förra gången jag var medlem och tränade max fem gånger på ett år. Vill tillägga att jag nu väger nästan 170 kg men han jag pratade med på SATS sa att det skulle gå bra att träna i deras maskiner ändå.

Keep on blogging in a free world

Var på bio igår och såg While we were young. Den handlar om ett krisande par i 40 års åldern utan barn som bor i New York. De blir kompisar med ett yngre gift par som ställer deras tillvaro på ända.
Den var bra, den tog sig och blev bättre och bättre.

Tänkte på att när man bloggar är det lite som att kasta pärlor åt svin. Nu menar jag inte att alla bloggläsare är svin. Men man delar ju med sig generöst av sig själv och det är inte alltid det uppskattas. Alla har ju olika bakgrund och tolkar det som är skrivet på olika sätt. Jag ångrar inte att jag började blogga men det är inte helt riskfritt och kan få konsekvenser.

Midsommar ska jag fira på Mosebacke. Det är en riktigt rolig fest där.

Mina mediciner jag tar nu är två abilify a 10 mg och sex litionit a 42 mg om dagen. Till natten brukar jag ta två propavan. Jag upplever att jag är lite uppe i varv på kvällen och har svårt att somna. Jag gör väl fel som sitter framför datorn och teven. Man ska väl egentligen stänga ner alla skärmar två timmar innan läggdags. Hur gör ni för att sova? Nackdelen med att ta propavan är att den sitter i ett tag dagen efter.

Jacka

Jag köpte en jacka igår på nätet. Den kostade nästan 600 kr. Jag tycker den var snygg.

Groggy

Nu mår jag rätt bra. Men när man mår dåligt så tror man att alla andra lever fantastiska liv. Men så är ju inte fallet. När man går ut så ser man en massa främmande människor och alla dom ser ju verkligen inte ut att må bra.

Igår natt så blev jag så desperat över att få sova så jag petade i mig fyra stycken Lergigan vilket är alldeles för mycket. Jag blev helt knockad. Det är lång halveringstid på de där tabletterna så jag var trött och jävligt seg fram till 14 tiden. Jag hittade en väska igår på gatan och gick till polisen med den. Jag kunde ju ha besparat mig det besväret men jag tänkte på hur glad jag hade blivit om någon lämnat in min väska. Jag kollade i väskan och det var inte direkt något utav värde där men ändå.

Vet inte riktigt vad jag ska göra på Midsommar. Ska kolla upp vad det finns för kul att göra.

Stök

Är ganska slarvig och kaotisk av mig. Just nu är det rätt stökigt hemma. Ta itu med disken och plocka upp på golvet. Sortera räkningar och vika tvätt. Boendestödjaren kommer idag. Känns som jag måste städa innan dess så jag inte åker in på något hem. Fast det är ju frivilligt att åka in på hem om man är vuxen. Eller?

Hur mycket tycker ni att jag ska skriva i bloggen? En gång om dagen eller ett par gånger i veckan?  Jag kanske tråkar ut er. Allt man skriver blir inte bra. Ibland blir det riktigt intressant. Vad ska jag skriva om? Vad är roligt att läsa om? Kommentera gärna anonymt om ni vill det.

Tisdagsselfie

Karin Ström -- Psykos

Jag älskar den här låten.

Galningen

 Tänker på när jag mådde som sämst och gick till olika medium för att jag trodde att de kunde hjälpa mig. Man griper liksom efter halmstrån. De där medierna svamlade mest och sa inget av vikt. Jag minns särskilt en helbrägdagörare som vi kan kalla galningen på Kungsholmen. Jag hade fått hans nummer av en kompis. Jag åkte till en adress på Kungsholmen. Jag kom in i ett litet rum och där satt en mager man med gulnad hy. Han stank av tobaksrök och gav inget vidare intryck. Han skakade min hand och bad mig att lägga mig på en brits. Han började lyfta bort dåliga energier från min aura. Jag grät och sa att jag ville dö. Då sa galningen:" Om  du tar ditt liv då har du fan inte lärt dig nånting. Det kommer vara likadant. "På något sätt gick galningens ord rakt in även fast jag betraktade honom som en bluff och inte tror på att det finns ett kraftfält runt kroppen som kallas aura. Jag tror jag betalade honom 350 kr och sen gick jag därifrån. Jag kommer att minnas hans ord för alltid för han sa dem i ett sårbart läge.

Daytrader

Jag är lite nyfiken på yrket daytrader. Det verkar vara kul och spännande jobb. Man handlar med aktier på eget kapital. Ska kolla lite om det finns någon kurs att gå. Nån som känner nån daytrader? 

Förföljelsemani

När jag var sjuk hade jag även förföljelsemani och trodde att ett gäng killar som jag kallar jävlarna var efter mig. Jag var helt övertygad om att de ville skada mig på något sätt. Trodde på fullaste allvar att de var utanför min arbetsplats när jag jobbade på produktionsbolag. Att de väntade på tillfälle att tillfånga ta mig och tortera mig på de mest bestialiska sätt. Jag trodde det! Den övertygelsen satt i vid varje psykos. Nu när jag är frisk har jag ingen förföljelsemani längre. Jag tror inte att någon direkt vill mig illa på det sättet. Jävlarna är begravda.


Sen trodde jag att någon hade hackat sig in i min telefon och dator och spionerade på mig. Låter lite väl egocentrerat at tro att nån skulle bry sig för besväret att göra en sån sak. Men jag trodde det när jag var sjuk. Trodde också att nån satt upp kameror hemma i lägenheten för jag trodde att andra tvivlade på om jag verkligen var människa och var tvungna att bevaka mig av den anledningen.
Nu när jag är frisk har jag ju distans till allt detta och jag tycker att det är spännande historier. Vad tycker ni?

Psykos

Skrev ganska ingående om mina psykoser i min skunkdagbok. I korta drag så trodde jag att jag var bevakad och förföljd. Men ni kan gå in och läsa om ni är intresserade för jag orkar inte upprepa samma saker igen. Att gå in i en psykos är på sätt och vis skönt och man mår ganska bra när man är mitt inne i det. Men sen när man kommer ur det mår man dåligt. Det tar lång tid att komma tillbaka och bli någorlunda sig själv igen. Jag har haft tre psykoser inom loppet av ett år ungefär. Jag hade syn och rösthallisar. Jag tar inga droger så man kan inte skylla på det. Det sjuka var att jag såg det på riktigt fast jag förstod samtidigt även fast jag var psykotiskt att det var hallisar. Jag såg en man plötsligt sitta i fåtöljen i rummet där jag var. Sen tonades han ut. Det var inte för min inre syn jag såg det utan jag såg det. Sen hörde jag röster. Det var en ondskefull röst som sa att jag var en hora och borde ta livet av mig typ. Sen kom de goda rösterna och sa att jag var intelligent och begåvad och att jag inte skulle ge upp. Det goda vann just då. För jag sitter ju här och skriver. Jag kommer ta med det här i min roman om psykoserna. Huvudpersonen kommer hamna i en psykos. Jag vill ibland in i en psykos igen för att det är häftigt! Men inte till det priset jag får betala så jag tar mina mediciner som jag ska.

Gråt

Igår grät jag för första gången på månader. Det kändes som en enorm befrielse. Jag var så otroligt ledsen och kände sådan smärta. Tidigare på kvällen hade jag varit på Gröna Lund. Jag blev nekad att köpa öl för att han som sålde tyckte jag såg påverkad ut. Jag hade inte druckit något men jag hade sovit lite dåligt natten innan så jag antar att jag såg lite trött ut. Jag grät för att jag kände mig så ensam och aldrig kommer träffa en man som älskar mig och som jag älskar tillbaka. Inga kompisar har jag heller. De svarar aldrig när jag ringer. Mitt liv är ett helvete från början till slut. Det enda positiva jag har i mitt liv är att jag kan uttrycka mig. 

Psyket

Idagmår jag bra. Mitt litiumvärde låg på 0.8 förra gången. Tidigare har jag legat på 0.5. Det tar ju ett tag för litium att verka fullt ut. Nu har jag ätit litium utan avbrott i ett år. Jag känner av de positiva effekterna som att jag blir lugnare och inte så hysterisk. Tänk när jag var sjuk förra gången satt jag uppe flera nätter och postade videos på Youtube. Jag handlade också mycket saker. Nu ska jag sälja några av dom sakerna på loppis. Har man kontakt med psykiatrin är det A och O att samarbeta. Jag tycker ändå jag sköter min del av avtalet ganska så bra. Jag kommer nästan alltid i tid till mötena och jag äter min medicin.  Men det är inte utan att man känner sig bevakad av psykvården. Det har ju så pass stor inblick i ens liv i och med att de antecknar nästan allt man säger och för journal. Jag vet inte om de läser min blogg också. Skulle inte förvåna mig det minsta.

Min stora önskan är att bli frisk och slippa psykvården och medicinerna.

Ha det bra

Tänkte att jag skulle hyra en plats på loppisen på Blasieholmen. Jag tänkte mest sälja dvd och vinylskivor. Kanske även lite böcker. Kan vara trevligt och stå där och prata lite med folk.

Jag ska börja med aktivitetsscheman. Skriva ned vad jag ska göra varje dag. Så man får lite struktur. Sätta sig ned och skriva i en timme varje dag klockan tre till exempel. Så då gör det ju inget om man skriver samma mening om och om igen. Huvudsaken är att man skriver. Att man gör något konstruktiv av sin tid.

Solen har tittat fram rätt mycket idag. Jag satt på Coffeehouse by George ett tag. Studentflak åkte förbi. Tiggare kom med sina koppar. Mammor med sin barn gled förbi. Jag kom på mig själv med att tänka att jag har det ganska så bra. Jag bor i Sverige. Jag är vit och medelklass. visst jag har sjukersättning och är fattig just nu men sånt kan ju ändra sig. Jag skulle vilja jobba på FBI. Fast det får jag nog göra i ett annat liv.

Leva sitt liv!

Igår var jag ute. Jag gick upp på Mosebacke terrassen och beställde en öl som kostade 87 kr. Den var god i varje fall. Sen gick jag till Carmen och drack två öl samt träffade en jag känner lite. Egentligen är jag inte så ensam det gäller ju bara att pallra sig ut så träffar man folk.

Som sagt är jag hemskt sysslolös. Jag sitter mest framför internet och väntar på att det ska hända något. Att någon kanske ska svara på det jag skriver. Att man ska hitta en rolig blogg. Att folk ska sluta lägga ut sina snoriga barn på instagram. Att någon ska twittra något genialiskt eller att det blir diskussion i en grupp på Skunk. Då har man inget liv va, eller hur? Om man lever sitt liv online på internet. Ja jag vet inte.

Imorgon kommer så då äntligen skatteåterbäringen. Pengarna kommer väl till pass. Jag ska gå ut och gå. Tänkte sätta mig på det cafét där fatshaming tanten brukar dyka upp. Få se vad hon säger. Satkärring!

Skrivsätt

Skriver mer nu. Hade en liten svacka då jag inte ens orkade skriva ett par rader i bloggen. Folk säger ofta att jag skriver så rakt och enkelt utan krusiduller. Igår fick jag höra att jag har en speciell ton och då blev jag jätteglad. Jag vet inte, jag gillar när det är direkt utan omskrivningar men nån som skriver så kan ju skriva bra den mer. Jag tror jag efter år av bloggskrivande har utvecklat en egen stil. Sen skriver jag inte heller grammatiskt korrekt alltid och bryter mot skrivregler men så får det väl vara så länge. Jag har boken Svenska Skrivregler hemma. Ska läsa igenom den. En text oavsett om den sitter på ett mjölkpaket eller på nätet är skönare att läsa utan en massa fel.

Motgångar stöter alla på i livet. Jag tänker på det här med kronofogden. Tänk att man har lyckats undvika hen så länge men när man börjar närma sig medelåldern åker man dit. Jaja, jag kommer inte bli hemlös och jag har mat för dagen. Får tänka positivt. Ingen har ju dött i varje fall. Jo jag tänker på min moster som ligger för döden. Läkarna säger att hon inte har långt kvar. Kanske bara ett par månader. Jag som tycker om henne så mycket och hon har hjälpt mig många gånger på alla sätt och vis. Jävla cancer!

Idag kommer den nya boendestödjaren. P sa att den nya J är allvarligare än H. Hoppas vi kommer överens.

Minus på vågen

Sov länge idag. Drömde att jag blev omhändertagen av några civilsnutar och skjutsad till ett hem. Konstig dröm.Jag har gått ner 6 kilo på ett par veckor. Det verkar som Byetta pennan funkar. Jag har mindre aptit och äter mindre portioner. Hoppas det håller i sig! Jag har dagligen sån ångest över att jag är så jäkla fet. Det gör ju inte saken bättre än att kärringjävlar på stan påpekar det. Jag tycker ändå att jag är ganska så optimistisk och tänker på vad jag ska göra åt situationen som att motionera lite varje dag och att utesluta sånt med högt socker och fettinnehåll i kosten. Under de nio åren som jag har gått upp 90 kilo så har jag påbörjat jag vet inte hur många dieter och jag har bara gått upp ca tio kilon om året i snitt. Det är inte det att jag är dum i huvudet som inte fattar den enkla ekvation kalori in/kalori ut. Eller att jag har dålig karaktär. Nä det handlar inte om det. Medicinen gör att man käkar mer och den psykiska sjukdomen gör ju sitt till också.

Idag mår jag ganska bra. Jag har inte gjort mycket och såna dagar när jag inte gör något får mig att känna mig sämre. Jag var iallafall på Apoteket i Farsta C och hämtade ut min medicin. Alltid nåt. Jag beställde en ipad fast sen ångrade jag mig och avbeställde när jag insåg att jag inte har ekonomi som täcker det. Det var bra av mig att avbeställa. En klapp på axeln.

Ekonomin just nu

Jag försöker sluta röka. De som har följt bloggen vet att jag är storrökare och har försökt sluta ett antal gånger. Nu handlar det mest om att jag inte har råd att lägga 2000 kr i månaden på cigg. Vet ju att det är farligt förr hälsan också, Min ekonomi ligger riktigt risigt till. Jag fick ett inkassokrav på 45000 kronor och det kan jag ju inte betala så det kommer att hamna hos kronofogden. Vilket kommer resultera i betalningsanmärkning. Jag ska söka om skuldsanering tillsammans med min skuld och budgetrådgivare på Stadsdelsnämnden. Det här kravet kommer utav ett kreditkort som jag var så dum och tecknande förra året. Jag vet att jag har varit en idiot så ni behöver inte säga det. Jag får bita i det sura äpplet och förhoppningsvis har jag lärt mig nånting på det här.Nästa vecka kommer säkert ytterligare ett inkassokrav på ett lån jag tog för två år sedan. Det är på 65 000 kr. Fråga mig inte varför jag tog det lånet. Det var dumt. Jag har ingen möjlighet att betala tillbaka med min låga inkomst.

Annars så mår jag ganska bra och jag har inga självmordstankar. Jag känner mig oantastlig av de där slibbiga självmordstankarna som dyker upp ibland och är svåra att mota på porten. Jag vet att jag inte kommer ta livet av mig för jag är inte typen. Hur förjävligt livet kommer jag kämpa på. Hålla fanan högt och vara stolt.

MIxen

Jag tänkte komma igång och träna. Har ni några tips till en mycket tung person? Jag orkar inte ens gå några 100 meter innan jag börjar flåsa. Jag har en idé om att jag ska gå snabbt och bli svettig. Få se om jag pallar det.

Med mig så är det annars ganska så bra. Jag lider lite utav att jag är så sysslolös. Men efter sommaren ska jag komma igång med nån form av sysselsättning, Ofta känner jag mig så misslyckad. Men jag har ju varit sjuk. Numer har jag diagnosen Schizoaffektivt syndrom som är en blandning mellan schizofreni och bipolär sjukdom. Jag är med i en grupp som heter Schizoaffective disorder på Facebook. Det är mest amerikaner som är medlemmar på den sidan. Men man får mycket stöd, tips och råd. Det är en tjej där som har man och barn och är hela tiden så missnöjd och bitter över sitt liv. Det hjälper inte vad nån än säger till henne för hon har bestämt sig för att hennes liv är skit. Så vill iallafall jag inte bli. Jag har det rätt svårt och har mycket problem men jag tycker ändå livet är värt att leva.

Jo hej anonym som skickade länken till Mina två liv, Jag tycker den var rätt så intressant men de sjuka människor som det handlade om var ju ändå rätt välanpassade och förhållandevis normala. Jag hade velat se nån som mig som lever i utanförskap då man inte har jobb eller går i skolan. Jag har bara sett första avsnittet men ska se resten sen. Ann Heberlein är ju en väldigt framgångsrik person och har ju fungerat bra trots sjukdomen vilket jag inte betvivlar att hon har. Men hon är ju etablerad i samhället och är lyckad. Som sagt hade jag velat att hon pratade med nån som var på skuggsidan.

Tanten 2

Vet ni vad som hände när jag satt och tog en kaffe på Götgatan. Jo samma tant som var på mig förra veckan kommer fram. 

Tant: -Du är jättetjock. Usch. 

Varpå jag blir blixtrande arg och ryter: 

-Har du kollat dig själv i spegeln kärringjävel? 

Tant: men du är jättetjock. 

Jag: -Dra åt helvete innan jag klipper till dig. 

Tanten såg då rädd ut och lommade iväg. Hon var i 70 årsåldern och såg alldaglig ut. Hon var klädd i jeans dunjacka och hade svart ryggsäck. Jag blir så förbannad när folk håller på så här och förpestar tillvaron för andra. Jag vet att jag är tjock och jag blir inte glad när folk ska trycka ner en med elaka kommentarer. 

Injektion

Har börjat med ett läkemedel som heter Byetta. Det är en injektionspenna och jag tar nu fem mg. Man sätter fast en tunn kanyl inför varje injektion. Man måste ta den tidigast en timme innan maten. Den ska förhindra att diabetes uppkommer och som biverkan går man ner i vikt och tappar aptiten. Igår kaskadkräktes jag efter maten. Jag vet inte om det var den halva hamburgaren jag åt eller om det var medicinen. Jag blir inte lika ofta hungrig har jag märkt och mer sugen på nyttiga saker. Vi får se! Jag skriver och håller er uppdaterade om hur det går med sprutan.

Idag var boendestödjaren hos mig och vi städade. Eller mest hon om jag ska vara ärlig. Hon berättade om en kompis till henne som varit ute på dejt på restaurang och de hade beställt mat och allt och då säger killen att han ska gå ut och röka och sen kommer han aldrig tillbaka. Så hon blev lämnad i sticket och fick betala till och med. Så det kanske var värre än det jag var med om. Men jag bryr mig inte så mycket längre. Jag mådde bara lite dåligt över det straxt efter.

Träffade en kompis och vi promenerade lite och gick ner till Thaibåten i Norra Hammarbyhamnen. Jag beställde Tofu och grönsaker.